Snart slut på fisken

Det kan vara svårt att tro när man väljer bland det stora fiskutbudet i mataffärens frysdisk, men faktum är att människan snart har fiskat ut världshaven. Fiskat ut världshaven!!! Mer än 70% av jordens yta täcks av vatten, och vi lyckas tömma det på liv! Det kommersiella fisket har ökat med rasande fart sedan 1980-talet, och de totala fångsterna per capita är nu mer än dubbelt så stora än vad som är hållbart. Läs mer på DN.se.

Vissa dagar känns det bedrövligt att vara människa.

Stoppa FRÖ-lagen!

Den sk FRÖ-lagen innebär att alla frösorter, även de som säljs till hobbyodlare, ska registreras (dessutom mot en hög kostnad). Detta är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, och en inskränkning av individens frihet!

Läs tidningsartiklar från de senaste veckornas debatt på SvD brännpunkt, DN:s vetenskapsblogg, Expressen och Västerviks-tidningen. Det är ett urbota korkat förslag, men det som är glädjande är att remissvar strömmat in inte bara från fröfirmor och odlare utan även från allmänheten. Folk vill ha kvar rätten att själva välja vilka grönsaker vi ska odla! Växtförädling ska inte bli ett privilegium för stora företag som Monsanto.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson talar sig varm för att Sverige ska vara "Europas nya matland". Ändå stödjer han en allt större byråkratisering och detaljstyrning av allt som har med maten att göra. Sverige under Eskil Erlandsson blir allt mer standardiserat. I ett riktigt matland finns det en mångfald av grönsakssorter!

Beslutet ska tas i riksdagen nästa torsdag (25.11), så än är det inte för sent att protestera! Kontakta Eskil Erlandsson eller valfri politiker och gör ett slut på detta idiotiska förslag. Försvara det fria fröet!

Hurra för ekologisk gammaldags mjölk!

Arlas ekologiska gammaldags mjölk är tillbaka! Den har varit borta i ungefär två år men nu kan vi alltså igen njuta av mjölk som är både ekologisk och har en naturlig fetthalt. Den underbara järnamjölken har vi njutit av ibland, men för att få tag på den har vi fått åka genom halva stan medan Arlas KRAV-märkta gammaldags mjölk finns på närmaste Hemköp.

Den gammaldags mjölken är ohomogeniserad och lågpastöriserad. Homogenisering av mjölk innebär att mjölkfettet finfördelas så att det kan hålla sig permanent lösligt i vatten. Detta görs för att grädden inte skall flyta upp till ytan. Pastörisering innebär att mjölken hettas upp i syfte att ta död på skadliga bakterier och mikroorganismer, men i processen förstörs även enzymer. I Sverige är det lag på att mjölk ska pastöriseras.

Det finns de som menar att homogenisering och pastörisering av mjölk i själva verket gör att den upptas för enkelt av kroppen, vilket inte är bra för hälsan. Istället borde kroppens egna matsmältningssystem få jobba på att bryta ner mjölkfettet själv. Eftersom enzymer som exempelvis laktas som bryter ner laktos förstörs, finns också en möjlighet att den ökande laktosintoleransen beror på att vanlig mjölk är så processad. (Speciellt i USA har detta varit en het debatt. Läs mer om debatten på wikipedia.)

Vi tycker framför allt att det är så mycket godare med ohomogeniserad mjölk! Vi undrar bara om den juliga förpackningen ska tolkas som ett tecken på att mjölken är här på tillfälligt besök? Hoppas så inte är fallet.

Är Renée Voltaires Shoyu ekologisk?

Jag upptäckte häromdagen att Renée Voltaires Shoyu (som för övrigt är väldigt god) inte har någon märkning trots att det står på etiketten att den är ekologisk, så jag mejlade företaget och frågade hur det kommer sig. Här är det korta och kanske inte helt uttömmande svaret:

Hej,
Det är ett feltryck! Vi håller på att åtgärda detta problem.

Med vänlig hälsning
Lina

(Innebär detta att det inte alls ska stå ekologisk, att det är det som är feltrycket? Eller att de glömt att trycka dit KRAV-loggan?)

Rättvisemärkta produkter

Ang. DN's artikel om Rättvisemärkta produkter (tyvärr hittar jag ingen länk till artikeln).

Den avslöjade i vilket fall som helst att svenskar köper väldigt lite rättvisemärkt (var 25e banan, Schweiz varannan). Den största anledningen till att svenskarna väljer andra produkter tycks vara priset. Ett rättvisemärkt kaffe kostar mellan 35-45 kr, ett paket från Euro shopper går att hitta för 20.90. De tillfrågade affärerna sade att efterfrågan styr deras inköp. Som vanligt vill ingen affär ta ansvar för sitt sortiment, ingen vill vara först för "de andra kommer ju ändå fortsätta tjäna pengar på dåliga produkter, så mitt bidrag kommer inte märkas". Har vi hört denna inställning förut? Östersjöfrågan någon?

COOP var absolut bäst, sedan ICA och därefter Axfood (som hade ca 25 produkter). Lidl låg absolut sist och hade 8 produkter. Jag var förstås tvungen att skicka iväg ett mejl till butiken. Jag frågade helt enkelt varför de inte hade fler rättvisemärkta produkter, och det här fick jag tillbaka:

Tack för ditt mail.

Vi har 8 stycken fairtrademärkta produkter, egentligen 9 stycken då det är både ljus och mörk choklad.
Alla utom en sort är vårt egna Fairglobe.

Lidl var den första svenska dagligvarukedjan som introducerade ett egenutvecklat sortiment med Fairtrade-märkta produkter, varumärket Fairglobe.
Detta var i maj 2007.

Vi har fairtrademärkta produkter inom till exempel kaffe, the, socker, choklad och apelsinjuice.
Antalet bör sättas i förhållande till det totala antalet produkter i vårt sortiment, ca 1 500 stycken.

Vi lyssnar däremot på våra kunder och vi har en förhoppning om att antalet fairtrade/fairglobe produkter kommer att öka.

Mejlet säger absolut ingenting. Men återigen: "Vi lyssnar däremot på våra kunde och har en förhoppning om att antalet fairtrade/fairglobe produkter kommer att öka". Borde man alltså attackera kunderna för att styra deras sortiment? Hur kan kunderna visa att de vill ha rättvisemärkta produkter när det inte finns någonting att köpa? Jag ska följa upp rättvisefrågan med andra kedjor också.

Tack för mig
/Papabear

Matvalet 2010

Snart är det val, och maten har varit en het potatis (haha) i valrörelsen. Här är några tips för den som vill sätta sig in i hur partierna tänker kring matfrågor.

Sveriges konsumenter har en omfattande valsajt med intressant information om vad de olika partierna tycker om maten. Bl.a. kan man ladda ner en kort sammanfattning av alla svar. Fråga 3 är mycket intressant: Vad tänker ert parti göra för en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel? Det handlar om miljö- och hälsomässiga perspektiv, såväl som sociala, ekonomiska och djuretiska perspektiv. Ekologiska livsmedel lyfts av alla partier i det rödgröna blocket, men kristdemokraterna är det enda alliansparti som nämner ordet ekologiskt. Kristdemokraterna konstaterar också att "Konsumenter måste ges reell möjlighet att välja bort GMO.", medan miljöpartiet "Förespråkar en restriktiv GMO policy där bl a animaliska produkter bör GMO-märkas och offentlig upphandling bör vara GMO-fri."

Den som är intresserad av upphandlingsfrågor tar sig en titt på Sveriges offentliga inköpares valsida.

Giftfritt.se, ett nätverk grundat av två agronomer vid SLU, har frågat partierna om hur de tänker kring ämnet giftfri mat. Deras slutsats: "Det råder en skarp linje mellan allianspartierna och de rödgröna partierna. Man hittar egentligen ingen förändringsvilja hos allianspartierna annat än att man vill öka andelen ekologisk mat. Den uppfattning man får är att saker och ting är bra som de är."

Allians för djuren (Djurens rätt) har granskat och intervjuat politikerna angående djurskyddsfrågor. Deras slutsats: "Den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen har sedan regeringstillträdet 2006 slaktat flera viktiga djurskyddsreformer som det tagit lång tid av opinions- och lobbyarbete från djurrätts- och djurskyddsrörelsen att åstadkomma."

Den som vill ha ekologisk, GMO-fri mat producerad med hänsyn till djur och natur borde inte ha allt för svårt att bestämma sig. Det finns ju trots allt bara ett parti som har ett genuint miljöengagemang och inte bara rider på "ekotrenden". Vilket parti det är får var och en klura ut själv... (Tips: det hörs på namnet).

Grattis Saltå Kvarn!

Det här är inte helt pinfärska nyheter, men vi vill ändå passa på att gratulera Saltå Kvarn till livsmedelspriset. Livsmedelspriset utdelas av livsmedelsföreningen, ett nätverk för personer verksamma inom livsmedelshanteringen. Motiveringen lyder:

"Saltå Kvarn har lyckats göra biodynamiska spannmål till något lyxigt och eftertraktat - därtill med estetiskt tilltalande design.

Företagets medvetna och fruktbara användning av sociala medier som Twitter och Facebook - med grupp på över 5 000 medlemmar! - är också anmärkningsvärd.

Att ett företag med så stor integritet tilltalar så många med sitt mervärde inspirerar verkligen. För livsmedelsnäringen är Saltå Kvarn ett gott exempel på företag som åtnjuter stort förtroende hos sina konsumenter. Saltå Kvarn står för vad de gör, håller spåret och kommunicerar med konsumenterna längs vägen.

Vem kunde tro att det skulle bli en hype att blanda sin egen ekologiska müsli på nätet?

Jo, Saltå Kvarn."

Vi kan bara hålla med - och tillägga att de dessutom håller en mycket hög kvalitet på sina produkter. Hurra för Saltå Kvarn!

Skördetider

Nu är det skördetider och säsong för en massa härligheter så som olika slags kål, jordärtskockor, mangold, plommon och äpplen. Förläng den härliga skördesäsongen genom att sylta, safta, göra inläggningar och mjölksyrade grönsaker, så kan du njuta av det goda hela vintern. Men strunta i att handla i din vanliga affär (hallå, Sveriges handlare, varför existerar inga årstider i era frukt- och grönsaksdiskar??). Gå på skördemarknad istället! Det är en fest för alla sinnen. Vår absoluta favorit är Skillebyholms höstmarknad i Järna (ekologisk/biodynamisk frukt, grönsaker, saft och honung - men också kläder av naturmaterial, handgjorda leksaker, keramik, aktiviteter för hela familjen, lunchbuffé m.m.). I år ordnas den söndagen den 12:e september, hoppas du kommer!

Här är några andra skördemarknader i Stockholstrakten, tipsa gärna om fler i kommentarfältet:

Vintervikens trädgård, söndagar t o m 12/9.
Bondens egen marknad på Katarina ban­gata, lördagar t.o.m. 23/10, i Tessinparken, lördagar t.o.m. 23/10 samt på torget i Huddinge, lördagar t.o.m. 25/9. (Ordnas även på andra orter runtom hela Sverige)
Trädgårds- och skörde­marknad, Ulriksdals slott, 9–12/9.

Hemligheten är... RIS!

Nu kom ett förtydligande från arla angående den naturliga aromen i den ekologiska vaniljyoghurten (se inlägget nedan):

Hej igen ____!

Huvudkällan för framställning av naturlig arom är ris.


Ris? Jahaja. Man lär sig något nytt varje dag!

Hemlighetsfulla aromer

Jag (Mama Bear) är inte särskilt förtjust i smaksatt yoghurt. Jag föredrar att köpa naturell yoghurt och smaksätta den själv med t.ex. färska bär, äppelmos eller honung. Det blir ju så mycket godare! Och så slipper man alla konstigheter som finns i smaksatt yoghurt. Men en dag köpte jag av misstag arlas ekologiska vaniljyoghurt. Enligt förpackningen är den smaksatt med vaniljextrakt och naturlig arom.

Naturliga aromer innebär enligt livsmedelsverket att "de aromgivande beståndsdelarna har vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och har utvunnits med fysikaliska, enzymatiska eller mikrobiologiska metoder". Det står även att uttrycket naturlig arom får bara användas för sådana aromer som innehåller minst 95 % naturliga aromämnen. T.ex. vanillin får inte kallas naturlig, utan naturidentisk.

Så varifrån kommer då aromen i yoghurten i fråga? Eftersom det står naturlig måste den ju ha vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Konstigt att det inte anges vilket som gäller, många som äter mjölkprodukter vill ju ändå avstå från andra animaliska produkter. Om det bara var vanilj kunde väl arla skriva ut det? När de väljer att inte ange vilken arom det är frågan om anar jag genast ugglor i mossen... Därför mejlade jag dem och undrade vad yoghurten är smaksatt med förutom vaniljextrakt. Svaret var minst sagt förvirrande (jag har bett om ett förtydligande, men inte fått det än). Är det frågan om vaniljarom? Kanske bara jag som begriper illa. Här är mejlet:

Hej!

Tack för ditt mejl!

Vanilj yoghurt innehåller naturlig vanilj från vaniljbönan och naturliga arom ämnen.
Vad är naturliga aromer?
Källor för naturlig arom är material av botanisk eller mikrobiologisk ursprung, antingen i rått skick (grönsaker, frukt, örter, kryddor, ägg, mjölk, svamp, etc.) eller behandlas med hjälp av processer för beredning av livsmedel (puréer, örtextrakt, smör, tinkturer, safter, oljor etc.).
I praktiken de mest använda källorna är de av botaniskt ursprung, som i denna specifika vaniljsmak.

Tack för att du tog dig tid att skriva till oss.

Med vänlig hälsning
Arla Forum
Marianne
020-99 66 99

Om den amerikanska mat"kulturen"

SvD skriver om hur fetman ökat allt mer i USA. Antalet sjukligt överviktiga ("obese") vuxna ökade i 28 stater 2009. Mississippi har mest sjukligt överviktiga: 33,8 procent. Alabama och Tennessee delar andra platsen med 31,6 procent. Colorado har minst andel sjukligt överviktiga, "bara" 19,1 procent, d.v.s. nästan var femte invånare! Idag började Jamies matrevolution USA på tv5, mycket intressant med de attityder han möts av då han försöker utveckla amerikanarnas matkultur. Se programmet på tv5 Play.

Jag (mama bear) har bott i USA och trots att jag åt snabbmat extremt sällan gick jag upp nästan 10 kg på ett år. Det är en mycket stillasittande kultur, man tar bilen över allt (det går sällan att promenera, landet är designat för bilar. När jag och en kompis var ute och promenerade en dag stannade en bilförare, vevade upp rutan och undrade oroligt "Are you girls OK?"). Matportionerna är enorma, och man får i sig en massa "tomma kalorier" från söta drycker, yoghurt och flingor, och för att göra det värre är de ofta sötade med isoglukos. Maten är ofta extremt processad och många äter bara "TV dinners" (micromat) eller snabbmat. Och jag har aldrig sett så mycket friterad mat! T.o.m. friterad spaghetti med köttbullar serverat på en pinne (se bilden ovan)! Som lunch bjuds barnen på vitt bröd med "sylt" (jelly) och jordnötssmör, pizza eller hotdogs. Usch, jag skulle kunna skriva en bok om allt det otäcka med amerikansk matkultur. Det är oroväckande och sorgligt att en hel nation håller på att äta ihjäl sig. Hoppas att de låter sig inspireras lite av Jamie Oliver!

För att inte låta allt för dyster vill jag påpeka att det finns en bra amerikansk matkultur också! Trots att jag bodde i en liten by fanns två ekologiska co-ops i närheten, vilket jag skrivit om tidigare. Kolla in ecocentric för att inspireras av folk som tänker lite mer som vi :)

Och nog är amerikanska bakverk sanslöst goda. Ibland är man sugen på att äta lite gott, t.ex. dessa världens godaste cookies från Martha Stewart. Det är ganska pilligt att baka dem, vilket är utmärkt - då äter man inte av dem för ofta!

Angående kycklingen

Med anledning av vanvården av kycklingar i Danmark, ville vi veta hur det förhåller sig i Sverige. Frågan var ifall det förekommer att även svenska kycklingar drabbas av frätskador p.g.a. ohygieniska förhållanden. Jag (Papa Bear) undrade också varför de stora kycklinguppfödarna inte har någon ekologisk kyckling?

Här är kronfågels svar:

Att kycklingarna mår bra är oerhört viktigt för oss!
När du köper Kronfågels produkter så kan du vara säker på att du får 100% Svensk kyckling och att uppfödningen sker efter vårt stränga djuromsorgsprogram.

På vår hemsida så finns en hel del att läsa ang hur våra kycklingar föds upp. Om du klickar på länken så får du mer information.
http://www.kronfagel.se/main/default.asp?id=21&subid=102&langID=1

Vi har även en hel del information i olika broschyrer så om du skickar din adress till mig så skickar jag gärna hem dessa broschyrer till dig.

Med Vänlig Hälsning

Lisa Holmgren
Konsumentkontakt

Ett typiskt icke-svar alltså. Som så ofta när vi ställt våra frågor, pratar livsmedelsbolagen bara runt frågan. Eftersom kronfågel inte kan svara direkt på om det förekommer att svenska kycklingar får frätskador av att gå i sin egen avföring, kan man befara att det tyvärr händer. Annars kunde de väl säga rakt ut att nej, våra kycklingar lider inte av frätskadade fötter?

Även guldfågeln pratar runt frågan i ett långt svar som tyvärr inte svarar på frågan om frätskadorna, men däremot motiverar varför de inte vill föda upp ekologisk kyckling.

Våra kycklingar får gå fritt omkring på kutterspån i våra stallar, dit de kommer när de är en dag gamla. För att kycklingarna inte ska trängas så har vi regler som gör att varje kyckling har en större yta att vistas på i jämförelse med andra länder. Jämför man t.ex. med Danmark så har deras kyckling 20 % mindre yta att röra sig på. Svensk kyckling har fri tillgång till foder och vatten och de växer upp i en miljö som är ventilerad och tempererad. Våra kycklingar får foder som är nyttigt och väl sammansatt, allt för att de ska växa i sin egen takt och må bra. Självklart är fodret fritt från antibiotika, hormoner eller andra tillväxtbefrämjande tillsatser.

Alla våra uppfödningsanläggningar ligger dessutom så nära våra slakt/förädlingsanläggningar på Öland eller i Falkenberg som möjligt för att kycklingarna inte ska behöva färdas så långt.

Guldfågeln är medlem i branschorganisationen Svensk Fågel som har infört en ny frivillig ursprungsmärkning av svensk kyckling. För att kycklingen ska ha rätt att märkas med det nya blågula märket måste den vara kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige.

Vid uppfödning, lastning, transport och slakt hanteras kycklingen i enlighet med Svensk Fågels Djuromsorgsprogram. Dessutom ska den ha fötts upp utan tillväxtantibiotika och hormoner samt fått GMO-fritt foder. Den måste också ha genomgått såväl salmonellakontrollprogrammet som ett kontrollprogram för campylobacter. Vill du ha mer information om detta kan du besöka www.svenskfagel.se

Idag finns det bara en större uppfödare av ekologisk kyckling i Sverige. Det som i stora drag skiljer den ekologiska och den vanliga kycklingen är att ekologisk kyckling ska vistas ute. Detta medför en ökad risk för spridning av bla salmonella. Idag är svensk kyckling unik mot övriga länder just för att den är fri från salmonella och detta är något som vi värderar högt. I dagsläget är det fler nackdelar än fördelar med just ekologisk kyckling annars tycker jag personligen att det finns många bra andra bra ekologiska produkter tex frukt och grönsaker.

mvh

Ingela Wilhelmsson

Miljö- och kvalitetschef

Guldfågeln AB

Kritik mot fabriksmaten på offentliga inrättningar

Mats-Eric Nilson och Henrik Ennart skriver på DN:s debattsida att fabriksmaten är ett hot mot skolelevers och äldres hälsa. De föreslår följande åtgärder:

•Stoppa den pågående utvecklingen mot fabriksmat på daghem, skolor, äldrevård och sjukhus. Omvandla de så kallade mottagningsköken till riktiga tillagningskök och uppvärdera personalens viktiga arbete.

• Innehållsdeklarera mat på förskolor, skolor, sjukhus, äldrevård, kaféer och restauranger så att konsumenten kan undvika oönskade tillsatser eller ingredienser. På tyska krogmenyer är detta redan ett krav.

• Inför en verklig och preciserad ursprungsmärkning som anger från vilken gård eller anläggning köttet eller grönsakerna kommer och hur uppfödningen eller odlingen har gått till.

• Förändra hygienkontrollen så att de största insatserna sätts in där riskerna är störst. I dag lägger man ned större energi på att kontrollera små kvarterskrogar och förskolekök än stora matproducenter.

•Inför verkliga näringsdeklarationer på frukter, grönsaker och kött, där sådant som tomaters halt av lykopen och köttets halt av omega-3 anges.

Hela debattartikeln kan du läsa här. Ett utmärkt initiativ! Måste införskaffa Döden i grytan på direkten!

Ekotomater är nyttigare än vanliga

GP har låtit analysera sju olika fabrikat av krossade tomater. De har tittat på förekomsten av bakterier och bekämpningsmedel, samt på halten av C-vitamin och lykopen (ett ämne som tros minska risken för flera sjukdomar).

Samtliga fabrikat var fria från bakterier och andra mikroorganismer, utom Coops. Denna innehöll 100 cfu/g (antalet livskraftiga bakteriekolonier per gram), vilket innebär att något gått fel med steriliseringen. De enda tomaterna som innehöll spår av bekämpningsmedel kom från Willys, och innehöll 0,02 mg/kg av ogräsmedlet Fluazifop. Mest lykopen innehöll Icas ekologiska tomatkross, och minst hade Icas kross på konventionellt odlade tomater.

Tester gjorda i USA av U.S. Agricultural Research Service visar även att ekologiska tomater i form av ketchup har högre nivåer av lykopen. I detta fall testade man lykopenhalten per gram ketchup. Ett ekologiskt märke innehåll 183 mikrogram lykopen per gram jämfört med genomsnittet för övriga som låg på 100 mikrogram.

Visst spelar det roll hur man odlar maten! Både för naturens hälsa och för vår egen.

Barnarbete på coops och ICAs fabriker

Under 2009 kontrollerades KF:s leverantörer i Asien. Enligt DN har 90 % av de kontrollerade fabrikerna fått grövre arbetsmiljöanmärkningar, varav 44 % fick underkänt. Det gäller framför allt produktion av leksaker, skor, kläder och husgeråd som säljs i Coops butiker. Merparten av varorna produceras i Kina. Som vanligt vill ingen ta ansvar. Eller vad sägs om kommentaren från Per Rosengren, kvalitets- och miljöchef på Coop: – Ja, vi har ju inte infört något försäljningsstopp. Vi har sagt att fabrikerna behöver förbättra de här frågorna. Dagen efter ångrar han sig: – Vi avbryter omedelbart order från fabriker som har den här typen av problem. Det finns inga sådana varor i våra affärer. Jasså? Rosengren påstår också att de leverantörer som inte kontrollerats (d.v.s. ca hälften) har en "mycket lägre riskprofil". Tro det den som vill. Samma oetiska förhållanden gäller även för ICA. Man vet ju inte längre var man ska handla. Nej, jag köper aldrig leksaker och kläder på Coop eller ICA, men det känns ju som att man indirekt stöder sådan här verksamhet om man handlar mat i deras butiker. Vi röstar ju trots allt med våra plånböcker. Hur tänker ni, kära läsare?

Det måste bli ett slut på den här billighetsfixerade slit-och-släng-kulturen. Jag kan bara hoppas att nyheter som denna öppnar ögonen på folk och får dem att inse att billigt INTE är bra.

Kycklingplågeri

Miljontals kycklingar får frätskador av att vada omkring i sin egen avföring. Artikeln handlar om Danmark, men jag har svårt att tro att förhållandena skulle vara bättre i Sverige. Det gör mig så förbannad att djur behandlas på detta sätt! Det är rena rama djurplågeriet, och ingen ingriper. Samtidigt som folk gläds åt att Katalonien förbjudit tjurfäktning så mumsar de glatt på sina kycklingfiléer. Skenheligt så det bara smäller om det! Själv köper jag inte längre kyckling sedan några år tillbaka (om jag inte får tag på Bosarpskyckling, Sveriges enda ekokycklinguppfödare) just på grund av den förskräckliga behandling kycklingarna utsätts för.

Hälsningar från Rom!

Jordgubbar & sommarlov

Vad är väl bättre med sommaren än svenska jordgubbar? Jo, ekologiska svenska jordgubbar! De är nyttigare (de innehåller mer antioxidanter), är snällare mot både miljö och människa (konventionella jordgubbar besprutas i snitt nästan 8 gånger under växtsäsongen!) och dessutom smakar de bättre (tycker vi). Så passa på att njuta av dessa godingar så länge säsongen varar! KRAV har en lista över ekologiska jorgubbsodlare, det är bara att ringa och höra sig för om självplock och försäljningsställen.

Nu försvinner vi på semester ett tag, men vi återkommer. Ha det gott!
/Mama & Papa Bear

Mer om små förpackningar, denna gång ekologiskt smör

Fråga: Hej, jag undrar varför ekologiskt smör bara finns i 250 grams förpackning? Är det för att det ska verka billigare än det egentligen är, om man jämför styckpris istället för kilopris på smöret? Jag hoppas att ni snart börjar sälja ekologiskt smör i samma storlek som annat smör. Vi som vill välja ekologiskt äter faktiskt lika mycket som andra människor.

Svar: Hej! Tack för ditt mejl. De förpackningsstorlekar som vi har av Ekologiskt smör är 250g och 1000g. Då smör fordrar stora mängder råvara och ekologisk mjölk är en bristvara, har vi valt att endast ha dessa två förpackningsstorlekarna. Den stora förpackningen beställs oftast av dagis och skolor. De flesta butikskedjorna kan vid efterfrågan beställa hem även den stora förpackningen men det är inget de normalt har i lager. Vi för dina synpunkter vidare in i företaget. Tack för att du tog dig tid att skriva till oss.
Vänliga hälsningar
Arla Foods AB

Vi är tillbaka och tycker till om EU:s matregler

Beklagar det långa bloggstoppet, vårt internet har legat nere. Typiskt, när det har funnits så mycket spännande att skriva om!

EU-parlamentet har ju debatterat nya regler för märkning av livsmedel, framför allt har det handlat om att konsumenten inte ska vilseledas. Ett förslag var också varningsmärken på ohälsosam mat, vilket kanske kan tyckas överdrivet. Men det blev inget av just det förslaget. Däremot stödde ledamöterna EU-kommissionens förslag att livsmedelsförpackningar ska informera om innehållet av fett, mättat fett, socker och salt samt energiinnehållet. Utöver det bör det finnas rekommenderade dagliga intag. Protein-, fiber- och transfettinnehållet ska också skrivas ut någonstans på förpackningen.

Kravet på märkning av ursprungsland ska gälla för alla sorters kött (vilket det inte gör i dagsläget), mejerivaror samt färsk frukt och färska grönsaker och andra livsmedel som bara innehåller en ingrediens. Vad gäller köttet ska information finnas om var djuret föddes, var det föddes upp och var det slaktades. (Läs EU-parlamentets pressmeddelande här).

Många bra förbättringar, tycker vi (även om man alltid kunde vara ännu bättre). Men vi undrar hur länge det dröjer innan reglerna blir verklighet? Ministerrådet måste också godkänna förslaget, och det kan alltså hamna hos parlamentet igen för ytterligare bearbetning. När en lag till sist fåtts till stånd har livsmedelsbranschen tre till fem år på sig att införa reglerna. Så om byrokraterna jobbar som vanligt kanske vi får se verkningarna kring år 2020? Suck.

Varför är mozzarellan så liten?

En dag när jag var och handlade på konsum upptäckte jag något nytt: ekologisk mozzarella från Zeta. Hurra, vad bra, tänkte jag och sträckte jag mig efter förpackningen. Då upptäckte jag att den var väldigt liten. Ynka 100 g. Och jag som tycker att de där standardförpackningarna på 125 gram känns onödigt små! Mozzarellan fick ligga kvar i hyllan, och jag gick hem och mejlade Zetas kundtjänst:

Hej,

jag blev väldigt glad när jag upptäckte att ni har en ekologisk mozzarella i ert sortiment. Men sedan märkte jag att det bara var 100 gram, varför är det så? Er övriga mozzarella (liksom de flesta andra tillverkares) kommer ju i 125 grams förpackningar. Vi som gillar ekologiskt äter faktiskt lika mycket som "vanliga" människor!

Svaret jag fick var mycket utförligt:

Tack för ditt mail, vad kul att du också gläder dig åt lanseringen av vår Ekologiska Mozzarella. Som du säkert vet är råvarorna till ekologiska produkter, i det här fallet ekologisk mjölk, avsevärt dyrare än konventionella produkter. Vi stod inför valet att ha 125g Ekologisk Mozzarella till ett pris som skulle bli väldigt mycket högre än den vanliga produkten eller att ha en liknande prisbild med mindre vikt. Vi investerar i en hel del kampanjer på den vanliga mozzarellan under året men eftersom volymerna på den ekologiska mozzarellan fortfarande är relativt små, skulle det inte vara möjligt att göra detta på den ekologiska mozzarellan. Eftersom prisnivåerna nu är väldigt nära varandra kan vi nu vid exempelvis en annons i ICA´s veckoblad ge konsumenten möjlighet att köpa antingen vår vanliga Mozzarella eller Zeta Ekologisk Mozzarella till samma kampanjpris. Vi vill att de konsumenter som föredrar ekologiska alternativ också ska kunna köpa sina produkter ”på kampanj” och det är anledningen till vårt val. Vi vet också att många konsumenter lever i 1- eller 2-personershushåll och då är inte de vanliga ”standardstorlekarna” på förpackningarna inte alltid optimala utan generellt så efterfrågas just mindre förpackningsstorlekar.

Vi tar givetvis till oss av din åsikt och hoppas att du också förstår hur vi har resonerat. Varmt välkommen att höra av dig om du har ytterligare frågor eller funderingar!


Ja, jag förstår nog hur de resonerar, men tycker ändå att de hellre hade fått ha samma storlek på förpackningen som annan mozzarella. Många recept utgår ju ifrån att förpackningarna är 125 gram. 25 gram hit eller dit är kanske inte jättemycket, men ofta ska man ha två paket mozzarella, d.v.s. 250 g. Det betyder att man måste köpa tre paket av Zetas mozzarella för att få tillräckligt, och då blir det ju väldigt dyrt ändå. Vad tycker ni om att ekologiskt ofta är i mindre förpackningar?

/Mama Bear

Tonvis med mat slängs helt i onödan

När jag, i min ungdom, jobbade extra för en viss multinationell hamburgerkedja så slängde vi kanske en fjärdedel av den totala mängden som vi sålde. Nu jobbar jag extra på en bensinstation samtidigt som jag studerar miljö och hållbar utveckling vid ett universitet. På bensinstationen slänger vi också minst en fjärdedel av bake off-brödet som vi tinar upp ("bakar").
Vid varje stängning så går jag ut till soprummet med två fulla plastpåsar med kanelbullar, wienerbröd, baguetter m.m. Varenda stängning! Det blir 730 plastpåsar på ett år och om man antar att alla bensinstationer inom samma kedja har samma rutin (vilket de säkert har, den jag jobbar på är en av de mest säljande i landet) så slängs 584000 påsar med bullar varje år! Det värsta är att då man slängt brödet ska man fylla på morgondagens brödvagn, med lika mycket bröd. Jag har frågat chefen varför man helt enkelt inte bara tinar upp mindre bröd, och svaret blir ungefär att "man vet ju aldrig hur mycket man ska sälja". Tja, uppenbarligen aldrig i närheten så mycket som de tinar upp!

En gång så kom det in en uteliggare på snabbmatstället som jag jobbade tidigare på. Han beställde en kaffe och jag frågade lite diskret ifall han ville ha några hamburgare som hade legat någon minut för länge i skåpet. Sedan dess kom han tillbaka varje natt om han såg att jag jobbade. Jag önskar att en uteliggare eller annan behövande kunde komma in på bensinstationen... Å andra sidan: bake off-bröd i sig skulle vara förbjudet i den bästa av världar.

Här är några länkar om slängd mat:

57 procent av den mat vi slänger är ätbar
Livsmedelsbutiker slänger var tjugonde vara
Du slänger 100 kilo mat per år

/Papa bear

Hetsig debatt om hemlagat kontra halvfabrikat

Carola Magnusson, f.d. skolköksföreståndare, kokboksförfattare och entrepenör har skrivit en debattartikel i Aftonbladet. Under rubriken "Alla har tid att rulla sina egna köttbullar" försvarar hon barnens rätt till god och näringsrik mat hemma och i skolan, istället för hel- och halvfabrikat fullproppade med tillsatsämnen. Artikeln är svar på tal åt Jan Börjeson (tidigare chefredaktör för facktidningarna Fri köpenskap och Fast food, nuvarande analytiker för Delfi marknadspartner som arbetar med marknadsinformation inom dagligvarubranschen) som veckan innan skrev debattartikeln "Sluta hacka på snabbmaten". Börjeson påstår att det är gammaldags, fördomsfullt och snobbigt att säga nej till halvfabrikat och tillsatser i maten. Det är så dumt att jag inte ens orkar komma med motargument. Men det känns ju väldigt seriöst att någon som är anställd av snabbmatsbranschen försvarar halvfabrikat och tillsatser...

Men tillbaka till Magnussons artikel: jag håller verkligen med henne. Barn har rätt till riktig mat! Jag har jobbat både på dagis och i skola och själv bevittnat hur det påverkar barnens inlärningsförmåga om de får dålig mat - de äter inte tillräckligt, vilket leder till att de blir trötta vilket förstås gör att de inte tar till sig undervisningen. För mer om skolmat, se Jamie Olivers skolmatsprojekt.

Något är riktigt på tok i samhället om folk inte har tid att laga mat själv. Vissa kommentatorer på aftonbladets hemsida hävdar att de inte hinner umgås med sina barn om de måste laga mat. Men man kan faktiskt slå två flugor i en smäll och låta barnen hjälpa till. Det behöver inte vara långkok som tar flera timmar, det går att göra näringsrik och god mat från grunden utan en massa krångel. Några boktips är Måndag-torsdag: riktig mat för familjen av Markus Aujalay, Apples for Jam av underbara Tessa Kiros (mer om henne någon annan dag) och Barnens nyttiga & roliga kokbok av Nicola Graimes.

/Mama Bear

Zenbagaren

En av våra största matidoler heter Edward Espe Brown, Zenbuddistisk munk och författare till flera kokböcker. Den mest kända och älskade av hans böcker är nog The Tassajara Bread Book, som ursprungligen gavs ut 1970 men som kommit ut i en ny, reviderad upplaga (kan köpas på adlibris). Den har funnits på svenska både med namnet Levande bröd (gavs ut på 70-talet) och Tassajaras brödbok (90-talet). Har man god tur kanske man kan hitta någon av de svenska upplagorna på antikvariat. Vi klarar oss dock utmärkt med den engelskspråkiga varianten, även om det innebär att vi måste göra mått- och temperaturomvandlingar. (Det går enkelt att göra här).

Vad är det då som är så fantastiskt med just den här brödboken jämfört med alla andra? Den ser ju ganska anspråkslös, nästan trist, ut. Inga glassiga fotografier här, inte. Men det är där charmen ligger, i det anspråkslösa tilltalet. Recepten varvas med små enkla illustrationer och meditativa betraktelser över livet. För att få en idé om Edward Espe Browns varmt humoristiska och stillsamma sätt att uttrycka sig, läs artikeln "Let Your Passion Cook".

Förutom att själva boken är en njutning att läsa som, så är recepten fantastiska. Instruktionerna är så enkla men ändå detaljerade att vem som helst kan lära sig baka bröd. Och inte bara bröd (med jäst eller med surdeg), utan också kakor, scones, muffins och mycket mer! Även den vane bagaren kommer att inspireras av Espe Browns matfilosofi, som handlar om tacksamhet, närvaro och kärlek. Det är väl något för oss alla att sträva efter?

Nässelsäsong!

Nu är det säsong för nässlor. De är underbart goda och näringsrika, de innehåller rikligt med c-vitamin, folacin, betakaroten, kalcium, järn, magnesium och fibrer. Dessutom är nässlor både billig (gratis!), närproducerad och klimatsmart mat. Passa på att plocka gott om nässlor (men undvik att plocka nässlor som växer i dikesrenen eftersom de kan vara förorenade av avgaser), och frys ner dem efter förvällning. Man kan också torka nässlor: bred bara ut nässlorna glest på ett galler/i en korg på en varm och torr plats, och vänd sedan bladen varje dag. Eller lägg nässlorna på en plåt och torka dem i ugnen på ca 50 graders värme med ugnsluckan lite öppen i ca 4 timmar.

Nässelsoppa är en klassiker, och hur enkel som helst att tillreda (använd gärna plasthandskar för hanteringen av de "råa" nässlorna):

Rensa, skölj och förväll ca 1 liter nässlor. Sila ifrån vattnet men spara det. Hacka nässlorna. Fräs 1 msk smör, strö i 1 ½ msk mjöl under omrörning och fräs lite till. Häll på ca 6 dl av förvällningsvattnet, en grönsaksbuljongtärning och de finhackade nässlorna. Låt soppan sjuda cirka 10 minuter. Smaka av med en skvätt grädde samt peppar och salt. Serveras med hårdkokta ägg i halvor. (Receptet räcker till två hungriga björnar, som förrätt till fler).

Pröva också nässlor i plättar, omeletter, pesto, bröd och te. Och glöm inte att håret blir fint av att sköljas i nässelavkoket!

Vinprovningstips

Biodynamiska föreningen ordnar vinprovning i Bromma fredagen den 4:e juni. Tyvärr kommer det här med lite kort varsel (sista anmälningsdag tisdag 25.05), men bättre sent än aldrig... Lite mer information om biodynamiskt vin här och här.

Food Rules: det är faktiskt så enkelt

Jag (Mama Bear) har precis läst ut Michael Pollans nyaste bok, Food Rules. I sin kanske kändaste bok, Till matens försvar, redogör han för hur den västerländska dieten uppkommit, men visar också vad vi kan göra för att förändra våra dåliga matvanor. Han ger tre enkla regler: Ät mat. I måttliga mängder. Huvudsakligen vegetabilier. Food Rules har undertiteln An Eaters Manual och bygger på de tre reglerna, som får var sitt kapitel.

Under rubriken Eat Food kan man bl.a. läsa "Don't eat anything your great-grandmother wouldn't recognize as food", "Eat only foods that will eventually rot" och min personliga favorit "It's not food if it arrived through the window of your car". Under rubriken Mostly Plants finns bl.a. lite burlesk folkvisdom: "The whiter the bread, the sooner you'll be dead." Det sägs att dessa visdomsord förekommer bland både judar och italienare i USA, men de kunde lika gärna härstamma från mina finska släktingar som alltid lovordat rågbrödets betydelse för ett långt och friskt liv. (Det har visat sig att råg verkar ha en förebyggande effekt åtminstone på prostatacancer). Under rubriken Not Too Much ger Pollan råd så som "Stop eating before you're full" och "Do all your eating at a table" men också, slutligen, "Break the rules once in a while".

Det låter kanske som självklarheter, men med tanke på hur många som lider av matrelaterade sjukdomar (diabetes, fetma, anorexi, bulimi m.m.) så finns det ett behov för Michael Pollans budskap. Food Rules är en enkel guide för den som undrar vad man bör äta, och vad man inte bör äta. Jag funderar på att köpa upp ett lager av boken för att dela ut åt vänner och bekanta som känner sig förvirrade. Glöm GI, lchf, Atkins, points, zone... Det behöver inte vara så komplicerat. Sju ord är allt som behövs för att äta sunt: Ät mat. I måttliga mängder. Huvudsakligen vegetabilier.

Köttklisterförbud

Hip hip hurra, nu är det bestämt: det blir inget köttklister! Trombin blir inte tillåtet i livsmedel inom EU. I dag röstade en majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet i Strasbourg mot det köttklisterbeslut som i februari fattades av EU-kommissionen. Röstsiffrorna i parlamentet blev 370-262.

KRAV får en korkad idé, och Mama Bear drömmer om lösvikt

Nu tycker jag faktiskt att KRAV har en riktigt dum och dålig idé. På sin facebooksida berättar de att de jobbar på regler som gäller förpackningar. De överväger nu att förbjuda glasburkar till vissa konserver (t ex sylt) och plastpipar på mjölkförpackningar. Plastpiparna tycker jag att de gärna kan göra sig av med, men jag skulle inte köpa sylt i en plastförpackning. Tvärtom, jag försöker sakta men säkert göra mig av med alla plastprodukter, eftersom plast varken är bra för min hälsa eller för miljön. Den mesta plasten av den olja som håller på att ta slut och som ökar växthuseffekten när den eldas upp. För det andra är plast ofta giftigt och läcker ut farliga kemikalier, vilket gör att man absolut inte borde förvara mat i plast! Läs mer om varför plast är dåligt här. Och läs om att försöka leva plastfritt på bloggen Life Less Plastic.

KRAV motiverar sina funderingar dels med att glas är tungt och inte går att trava på ett vettigt sätt, vilket förstås innebär fler transporter, och dels med att det lätt kan gå sönder. Jag tycker att det är svag argumentering och undrar verkligen hur de har fått den här konstiga idén. Glas går ju, i motsats till plast, att återvinna om och om igen. Läs mer om plast och återvinning här. Själv sparar jag glasburkar, diskar av dem och förvarar matrester, hemlagad färskost och marmelad, surdegsstart etc. i dem - utan att behöva oroa mig för läckande kemikalier.

Det bästa vore ju om affärerna började sälja mer i lösvikt och folk tog med sig sina egna burkar. Som på den gamla goda tiden: man går till affären med en uppsjö av tygpåsar samt burkar och askar i glas eller rostfritt stål, fyller på med oliver, ris, pasta, sylt, olivolja, mjöl, kaffe o.s.v. När jag bodde i en gudsförgäten håla i USA fanns det två stora co-ops i närheten, där man kunde köpa mycket i lösvikt. (Se bilderna ovan).

Jag hoppas verkligen att KRAV tänker om! Ser till min glädje att många har kommenterat deras inlägg på Facebook och uttryckt att de hellre köper glas än plast. Gör det du med! För din hälsas skull, och miljöns.

Ekologiskt te i oekologisk förpackning

För det mesta köper vi te i lösvikt. Men ibland känner man sig lite bekväm, och vill ha påste. Clipper tycker jag har underbart te, och så är förpackningarna supersnygga. Men nu bestämde jag mig för att pröva ICAs I love eco-te med bärsmak. Teet var gott, MEN... varje påse är inslagen i papper. Så onödigt! Clippers tepåsar ligger i en och samma påse i kartongen, vilket innebär mycket mindre spill. Eftersom jag tyckte att det kändes dumt att en ekologisk vara ska förpackas så oekologiskt beslöt jag mig för att fråga ICA hur de har tänkt egentligen. Jag påpekade också att det är fullt möjligt att förpacka te på annat sätt, och hänvisade till just Clipper. Här följer svaret:

Hej!

Tack för att du har hört av dig till oss!

Vi har skickat dina synpunkter för kännedom till ansvariga produktutvecklare för te. Det är av största vikt att vi får veta vad våra kunder tycker om våra varor, då det hjälper oss att såväl utveckla som förbättra både våra produkter och vårt
arbete.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt
Emma Svensson

Ja, då är det väl bara att hoppas att produktutvecklarna för te tar till sig mina synpunkter. Får väl tillsvidare nöja mig med att det åtminstone går att återvinna pappret från tepåsarna. Och nästa gång får det bli Clipper igen. Tyvärr finns det också en massa andra ekologiska produkter som är "överförpackade". Frukten t.ex. - varför ska de ekologiska bananerna alltid vara inslagna i plast? En till sak att undersöka...

/Mama Bear

Rekordmånga E-nummer?

En släkting hade lagt upp ovanstående bild på Facebook och vi bara måste dela med oss av den här på bloggen (tack, Jonatan). 25 E-nummer!!! Det måste väl ändå vara rekord? "Bär"- och "frukt"fyllningen innehåller bara den 13 E-nummer: E 401, E 450, E 410, E 440, E 452, E 418, E 330, E 431, E 333, E 331, E 202, E 211 samt E 120.

Hur kan det behövas sex olika stabiliserande tillsatsämnen? Man kan tänka sig hur vattnig sylten måste vara då... Och varför behöver man tillsätta rött färgämne (E 120, karminsyra, som framställs från kochenillusen)? Då har man nog inte använt många jordgubbar och hallon...

Vissa av ämnena är riktigt otäcka: E 471 och E 472c som finns i "vanilj"fyllningen samt E 472e, E 482 och E 481 som använts i själva längden kan ha animaliskt ursprung. Ofta härstammar de olika fettsyrorna från gris, vilket ju gör att varken vegetarianer, veganer, judar eller muslimer kan äta produkter som innehåller dessa tillsatser - inte för att det lär vara någon förlust just i det här fallet. Korrigering: en observant läsare upptäckte att det inte är E 431, utan E 341 (kalciumfosfat), som finns i längden. Därmed innehåller den inte det cancerframkallande ämnet polyoxietylenstearat. Vi beklagar misstaget. Det blev för många siffror att hålla reda på!

Med andra ord består den här produkten alltså av en liten del död gris, en aning död lus och som kronan på verket lite rutten gran (vanillin). Mums!

Vi utlyser en e-nummersjakt: Hittar du en produkt med fler e-nummer än 25?

ps. All information om vad E-numren står för är hämtad från äkta varas eminenta E-nummerguide

Matfascist, javisst!

Jag bara måste lägga upp den här serien här, kände verkligen igen mig. (För mer serier, se Basses bästa)

/Mama Bear

Fotnot: Stockmann är ett anrikt varuhus i Helsingfors

Köttklistret nerröstat

Hurra, lite goda nyheter ibland! Europaparlamentets miljöutskott har tagit sitt förnuft till fånga och röstat ner det s.k. köttklistret som godkändes i februari (se artikel i DN). I maj kommer hela Europaparlamentet att rösta om resolutionen. Om hälften av ledamöterna röstar för att stoppa köttklistret tillåts det inte. Vi hoppas verkligen att en sådan vidrig produkt inte får släppas på marknaden!

Köttklistret framställs ju av blod från kor och grisar. Det består av två enzymer som förekommer i blod: trombin, som är centralt för blodets koagulation, samt fibrinogen, ett lösligt protein i blodplasma, som vid koagulation omvandlas till olösliga trådar av fibrin. Idén är att man ska kunna klistra ihop små bitar av kött så att de ser ut som enhetliga köttstycken. Nog är livsmedelsindustrin kreativ när det gäller att fuska och trixa! Tänk om de istället lade sin energi på att producera mat som är naturlig, kvalitativ och hälsosam? Man kan ju alltid drömma...

Ost, jordbakterier och Arlas hemliga tillsatser.

Det är inte lätt att handla ost. Jag (Papa) föredrar extremt starka ostar, sådana som lämnar en stickande känsla i munnen. Min motpart föredrar dem absolut inte så därför blir det ofta tvist om osten. Vad vi båda är överens om är att osten inte ska innehålla något annat än mjölk, syrningsbakterier, löpe och salt. På två hyllor, vardera 7 meter långa, hittade vi tre ostar med enbart de ingredienserna. Två av dem smakar, enligt mig, inte någonting över huvudtaget. Vi tog en färdigskivad, ekologisk Gouda. Hur ekologiskt det nu är med energikrävande fabrikshyvling och överdimensionerande plastförpackningar. Hädanefter kommer vi att köpa ostarna över Hötorgshallens ostdisk.

Vad innehåller då ostarna? Främst konserveringsmedel som E 202, E 235 och E 251. E 235 används för att bespruta ostarna och döda bakterier. Det används också i medicin och veterinärmedicin. Att det förekommer konserveringsmedel i ost är lite märkligt då ost från början kom av att man bevarade mjölken då det inte var säsong (nu för tiden har mjölk ingen säsong). Men märkligare måste ändå vara förekomsten av färgmedel i ost. Hur gul måste din ost vara för du ska äta den?

E 509 (kalciumklorid) är tydligen någonting som Arla sätter till i sina ostar utan att deklarera det. Kalciumklorid tillsätts för att jämna ut kalciumhalten. Följande ostar innehåller E 509: Arla Hushållsost 26% Arla Hushållsost 17% Arla Stureost 38% Arla Edamer 23% Klöver Gouda 30% Billinge Original 26% Billinge Ekologisk 26% Billinge 17% Billinge 10% Arla Herrgård Ekologisk 28% (saxat från en kommentar av Sandra på http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=32417). Det är alltså ostar utan tillsatser med tillsatser. Följande ostar ska tydligen vara helt utan E 509: Västan mild 10% och 5 % Edamer Jämtgård Gilleost (saxat från samma Sandra).

Vilken ost brukar ni köpa?

Jordens dag

Idag, den 22:a april, är det Jordens dag (Earth Day). Tyvärr så uppmärksammas det ju knappt alls här i Sverige, trots att denna dag firats årligen sedan 1970. Poängen med dagen är i varje fall att uppmärksamma världens miljö- och klimatproblem och självklart att sträva efter ett hållbart och hälsosamt samhälle för oss alla. Värt att fira, tycker vi!

Några kemikaliefria tips

Med anledning av den nya filmen Underkastelsen (se föregående inlägg) tänkte vi dela med oss om några tips för ett mer kemikaliefritt liv. Det mest självklara är förstås: VÄLJ EKOLOGISKT! Men här följer några andra saker du kan göra:

• Se över dina städprodukter. Ugnsrengöring, tvättmedel, fönsterputs m.m. är ofta riktiga kemikaliecocktails. Dessutom är det dyrt. Det mesta kan faktiskt rengöras med (ekologisk) citron, ättiksprit och bikarbonat! En massa bra tips finns i boken Green Clean. Sonett är ett bra märke om man inte orkar tillverka sina egna städprodukter. Testa också tvättnötter, vi tycker att de fungerar utmärkt till allt utom vittvätt och kraftigt nedsmutsad tvätt.
• Undvik parabener och annat giftigt i kosmetika! Läs på innehållsförteckningen. På Skin Deep kan man skriva ut en fantastisk konsumentguide att ha i plånboken, så man minns vilka ingredienser man vill undvika.
• Den bästa tandkrämen tycker vi kommer från Weleda. Papa Bears favorit är Calendula, Mama Bear föredrar Ratania (mest för den rosa färgens skull...).
• Bindor och tamponger innehåller faktiskt en massa kemikalier. Det vill man ju inte utsätta sin mest känsliga kroppsdel för... Men det finns alternativ: ekologiska engångsbindor och tamponger från Natracare och Renée Voltaire (finns på en del ICA- och Konsumbutiker), menskopp, och tygbindor (välj då helst ekologiskt tyg). Mama Bear har som mål att övergå till tygbindor, de är faktiskt mycket skönare (och snyggare!) än engångsbindor. Den som är nyfiken kan beställa hem ett trosskydd i tyg för endast fraktkostnaden, ca 6 dollar, från Party In My Pants. Även många svenska webshopar och ekoaffärer säljer tygbindor. Den händige kan spara pengar genom att sy själv.

Vad gör du för att undvika kemikalier i din vardag? Vilka är dina kemikaliefria favoritprodukter? Vi tar tacksamt emot tips!

Kemikaliesamhället

I gårdagens DN (20.4 2010) finns en intressant intervju med Stefan Jarl om hans nyaste film, Underkastelsen. Jag ryser när jag tänker på hur mycket kemikalier det finns överallt i vårt samhälle, och vilka konsekvenser det kan få. "Det pågår ett gigantiskt experiment med oss", står det i intervjun. På filmens hemsida finns en lista med saker man kan göra själv, bl.a. handla ekologisk mat, dryck, kläder och hemtextil, köpa paraben- och ftalatfri kosmetika samt tandkräm och deodorant utan triclosan.

Vi äter ekologiskt till så stor del som möjligt, och har redan länge bytt ut tandkrämen och deodoranten mot hälsosammare alternativ. Även nästan alla hudvårdsprodukter vi använder är rätt så kemikaliefria. Dock köpte jag ett schampo på Lush häromdagen, och märkte först hemma att det innehöll parabener. Man ska ALLTID läsa innehålsförteckningen först! Och man ska inte låta sig luras av att Lush, Bodyshop m.fl. påstår sig ha ett "naturligt" sortiment.

När det gäller kläder och textil måste jag erkänna att vi ligger lite sämre till. Jag har bara några enstaka ekologiska plagg, men det ska ändras på! Sortimentet blir ju allt större, H&M har t.ex. en hel del plagg i ekobomull. Och bambu tycker jag är ett fantastiskt skönt material!

Hoppas denna film får till stånd en förändring. Se den!

/Mama Bear

KRAV om jätteräkorna

Missnöjda med coops svar om jätteräkorna kontaktade vi KRAV för att få deras syn på saken.

Vår fråga:

jag har noterat att coop säljer jätteräkor av märket naturland som påstås vara ekologiska.

Men räkorna är varken KRAV- eller EU-certifierade. Hur ser ni på på detta, att KRAV-märkta butiker säljer en produkt som är så dålig för miljön? Jag har även kontaktat coop, men de påstår bara att jätteräkorna är ekologiskt certifierade och vägrar ta sitt ansvar (flera andra företag har ju slutat helt med jätteräkor!).

KRAV svarar:

Tack för att du har hört av dig till oss.

Det är inte tillåtet att KRAV-märka jätteräkor.

De jätteräkor du refererar till tror jag är certifierade av Naturland, nationell märkning i Tyskland, motsvarande KRAV i Sverige. Fast inte helt motsvarande eftersom vi bland annat har olika regler kring Jätteräkor. Denna märkning måste följa EU-förordningen för ekologisk produktion och har alltså en EU-certifiering i botten. Det finns än så länge inget krav på att EU-logotypen ska sitta på förpackningen men det kravet kommer dock komma under detta år.

KRAVs märkning innebär också EUs regler i botten (lagkrav för att få kalla någonting ekologiskt i Sverige) men sedan har KRAV regler utöver det som gör att märkningen innehåller mer och ”vassare” regler. I framtiden blir det som sagt krav på att en KRAV-produkt förutom KRAV-logotypen också måste märkas med EU eko-logotypen.

Får man då marknadsföra jätteräkor i en KRAV-märkt butik?

KRAVs butiksregler säger ingenting som skulle förbjuda detta. KRAV-märkta butiker får marknadsföra andra ekologiska märkningar, och dessa jätteräkor får enligt svensk lag säljas/marknadsföras som ekologiska. Däremot får de förstås inte i butiken marknadsföra dem som KRAV-godkända.

Det övergripande syftet med butiks-certifering är att bidra till att öka efterfrågan och försäljningen av KRAV-certifierade produkter. För att uppnå det ska konsumenten i dessa butiker kunna hitta ett brett sortiment av KRAV-certifierade produkter av hög kvalitet och en kunnig personal som kan hantera produkterna väl och svara på kundens frågor kring dessa. Butiken ska också kunna hantera KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt med icke KRAV-certifierade produkter.

Men jag förstår dina tankegångar, det är en svår balansgång hur mycket man ska reglera.

Med vänlig hälsning

Helena Bengtsson

Informatör

När ska Sverige få en ekologisk matvarukedja?

Vi tycker att det skulle vara dags för en ekologisk matvarukedja i Sverige. Ekologiskt ökar ju i stadigt takt (under 2009 ökade försäljningen av ekologiska produkter med 18% jämfört med 2008, enligt KRAV:s marknadsrapport), så det borde finnas en marknad.

Visst skulle det vara skönt att kunna gå och handla utan att behöva jaga giftiga E-nummer och spana efter gröna hyllmärkningar? Tänk att slippa konstatera att nehej, här fanns ingen ekologisk torsk/ost/paprika/choklad, jag får väl gå till en annan affär... Tänk att med gott samvete kunna handla alla dagligvaror på ett och samma ställe!

Coop och ICA har i och för sig ett bra ekologiskt sortiment (minus jätteräkorna förstås). Och det finns ju vissa bra initiativ, som ekoaffären Eat! (som förr hette Hermans ekohandel) på Tegnérgatan i Stockholm. Men det vi drömmer om är en rikstäckande matvarukedja à la Whole Foods Market. Nog skulle det väl vara underbart?

Glad påsk!

Kom ihåg att köpa ekologiska ägg!

Coop sysslar med greenwash

Först läste vi om det på Karins miljöblogg. Sedan såg vi dem på konsum vid Brommaplan och konsum i Kungsängen: de "ekologiska" jätteräkorna. Tydligen så säljer coop sedan 2003 jätteräkor som påstås vara ekologiska - de har texten "ekologiskt" tryckt på påsen med stora bokstäver och har dessutom fått en grön hyllmärkning. Ändå är de varken certifierade av KRAV eller EU-ekologiskt. Att kalla jätteräkorna ekologiska är minst sagt tvivelaktigt, eftersom odlingen av dessa räkor bl.a. bidrar till att mangroveskogar huggs ner. (Bilden visar hur skövlad mangrove ser ut). Mer om att jätteräkorna verkligen inte gör skäl för epitetet ekologiska kan du läsa här och här.

Eftersom Karin fick ett ganska uselt svar på sin förfrågan om varför coop har dessa räkor i sitt sortiment, beslöt vi oss för att vi också skulle fråga.

FRÅGA:

jag har noterat att ni i flera av era konsumbutiker säljer scampi (jätteräkor) av märket naturland som påstås vara ekologiska. Men det är ju tillverkaren själv som skrivit dit "ekologiskt" på påsen! Ställer ni på coop inte högre krav än så på era miljömärkta varor? Borde de inte vara certifierade av ett oberoende organ, så som KRAV, Demeter eller EU-ekologiskt, för att få en grön hyllmärkning?

SVAR:

Hej

De odlade jätteräkorna vi säljer är ekologiskt certifierade, som följer regelverk för ekologisk produktion.

Då krav inte har regler för området kan vi inte använda KRAV märkningen, därför nöjer vi oss med centrollrapporterna för varje leverans


Med vänliga hälsningar

Coop Kundkontakt
020-71 10 10



Ja, vad kan man säga, svaret var ju inte särskilt bra nu heller...

(Fotnot: Greenwashing eller Greenwash innebär att företag som sysslar miljöfarlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänliga)

Vi omnämns på finsk radio!

Vår anspråkslösa blogg har uppmärksammats av det finlandssvenska radioprogrammet Eftersnack. Vilken ära!

Du kan se och höra programmet här - vi omnämns ca 40 minuter in i sändningen.

Suspekt soja?

Jag (mama bear) skulle handla soja häromdagen, men affären jag gick in på hade ingen ekologisk soja. Jaha, jag tar väl den där Kikkoman då, tänkte jag. Den har vi haft förut, och den innehåller inte en massa konstiga tillsatser. Bara sojabönor, vete, salt och vatten. Ja just det... sojabönor... GMO... nervgifter...

Eftersom jag har lyssnat till SR:s matens pris om de förskräckliga förhållanden sojabönderna i Brasilien utsätts för, förmådde jag inte att köpa någon soja alls utan gick hem tomhänt. Väl hemma mejlade jag Arvid Nordqvists kundservice, eftersom det är de som distribuerar Kikkoman soja här i Sverige:

Hej,

varifrån härstammar sojabönorna till Kikkoman soja? Är det GMO-soja?

De svarade väldigt fort. Samma dag, faktiskt:

Tack för Ditt mail.

Råvara till Kikkoman soja kommer till stor del från Brasilien.

Alla produkter som innehåller genmodifierade organismer i råvaran måste enligt lagstiftningen hos oss i Sverige märkas med speciell text om det på etiketterna.

Eftersom GMO grödorna kan sprida sig och obemärkt korsas med icke GMO plantagers grödor granskas råvaran till Kikkoman soja mycket noggrant och därför vet vi att den sojasåsen som säljs i butikerna inte behöver märkas med denna text.

Med vänliga hälsningar

Konsumentkontakt / Minna

Det låter ju bra. Men det blir nog ekologisk soja för mig i varje fall. För säkerhets skull.

Förövrigt så visste jag inte att all GMO-mat måste märkas. Hur ser den märkningen ut?

Inte så naturligt naturgodis

Jag (Papa Bear) måste erkänna: Jag älskar det så kallade "naturgodiset". Det där med papegojan och yoghurt och russin och bananer. Någonstans, djupt inne, har jag intalat mig själv att detta är det bästa snackset man kan hitta i en vanlig matbutik. Men så en dag var jag ändå tvungen att kolla på innehållsförteckningen och blev minst sagt snopen. Vissa sorter innehöll 5,6,7(!) olika e-ämnen. Några av dessa var aromämnen och det fick mig att börja fundera. Luktar och smakar inte frukter naturligt? Jag var såklart tvungen att fråga: Hej! Jag läste lite på er hemsida och vad alla produkter innehöll. Det som slog mig var att det mesta som jag klickade på innehöll arom av något slag. Jag undrar bara varför, smakar/luktar godiset ingenting annars?

Svar:

Hej,

Tack för ditt mail. Det stämmer att många av våra produkter innehåller aromer, och det beror på att vi vill framhäva smaken som annars är för tunn. Våra torkade fruksnacks till exempel innehåller aromer pga att den naturliga smaken (och lukten) försvinner under torkningen, och då måste man tillsätta aromer för att få tillbaka den goda smaken. Det är dock mycket små mängder aromer som tillsätts.

Med vänliga hälsningar/Kind Regards

Maria Herentz

Kvalitetsansvarig/Quality Manager, Exotic Snacks AB