Mer om små förpackningar, denna gång ekologiskt smör

Fråga: Hej, jag undrar varför ekologiskt smör bara finns i 250 grams förpackning? Är det för att det ska verka billigare än det egentligen är, om man jämför styckpris istället för kilopris på smöret? Jag hoppas att ni snart börjar sälja ekologiskt smör i samma storlek som annat smör. Vi som vill välja ekologiskt äter faktiskt lika mycket som andra människor.

Svar: Hej! Tack för ditt mejl. De förpackningsstorlekar som vi har av Ekologiskt smör är 250g och 1000g. Då smör fordrar stora mängder råvara och ekologisk mjölk är en bristvara, har vi valt att endast ha dessa två förpackningsstorlekarna. Den stora förpackningen beställs oftast av dagis och skolor. De flesta butikskedjorna kan vid efterfrågan beställa hem även den stora förpackningen men det är inget de normalt har i lager. Vi för dina synpunkter vidare in i företaget. Tack för att du tog dig tid att skriva till oss.
Vänliga hälsningar
Arla Foods AB

Vi är tillbaka och tycker till om EU:s matregler

Beklagar det långa bloggstoppet, vårt internet har legat nere. Typiskt, när det har funnits så mycket spännande att skriva om!

EU-parlamentet har ju debatterat nya regler för märkning av livsmedel, framför allt har det handlat om att konsumenten inte ska vilseledas. Ett förslag var också varningsmärken på ohälsosam mat, vilket kanske kan tyckas överdrivet. Men det blev inget av just det förslaget. Däremot stödde ledamöterna EU-kommissionens förslag att livsmedelsförpackningar ska informera om innehållet av fett, mättat fett, socker och salt samt energiinnehållet. Utöver det bör det finnas rekommenderade dagliga intag. Protein-, fiber- och transfettinnehållet ska också skrivas ut någonstans på förpackningen.

Kravet på märkning av ursprungsland ska gälla för alla sorters kött (vilket det inte gör i dagsläget), mejerivaror samt färsk frukt och färska grönsaker och andra livsmedel som bara innehåller en ingrediens. Vad gäller köttet ska information finnas om var djuret föddes, var det föddes upp och var det slaktades. (Läs EU-parlamentets pressmeddelande här).

Många bra förbättringar, tycker vi (även om man alltid kunde vara ännu bättre). Men vi undrar hur länge det dröjer innan reglerna blir verklighet? Ministerrådet måste också godkänna förslaget, och det kan alltså hamna hos parlamentet igen för ytterligare bearbetning. När en lag till sist fåtts till stånd har livsmedelsbranschen tre till fem år på sig att införa reglerna. Så om byrokraterna jobbar som vanligt kanske vi får se verkningarna kring år 2020? Suck.

Varför är mozzarellan så liten?

En dag när jag var och handlade på konsum upptäckte jag något nytt: ekologisk mozzarella från Zeta. Hurra, vad bra, tänkte jag och sträckte jag mig efter förpackningen. Då upptäckte jag att den var väldigt liten. Ynka 100 g. Och jag som tycker att de där standardförpackningarna på 125 gram känns onödigt små! Mozzarellan fick ligga kvar i hyllan, och jag gick hem och mejlade Zetas kundtjänst:

Hej,

jag blev väldigt glad när jag upptäckte att ni har en ekologisk mozzarella i ert sortiment. Men sedan märkte jag att det bara var 100 gram, varför är det så? Er övriga mozzarella (liksom de flesta andra tillverkares) kommer ju i 125 grams förpackningar. Vi som gillar ekologiskt äter faktiskt lika mycket som "vanliga" människor!

Svaret jag fick var mycket utförligt:

Tack för ditt mail, vad kul att du också gläder dig åt lanseringen av vår Ekologiska Mozzarella. Som du säkert vet är råvarorna till ekologiska produkter, i det här fallet ekologisk mjölk, avsevärt dyrare än konventionella produkter. Vi stod inför valet att ha 125g Ekologisk Mozzarella till ett pris som skulle bli väldigt mycket högre än den vanliga produkten eller att ha en liknande prisbild med mindre vikt. Vi investerar i en hel del kampanjer på den vanliga mozzarellan under året men eftersom volymerna på den ekologiska mozzarellan fortfarande är relativt små, skulle det inte vara möjligt att göra detta på den ekologiska mozzarellan. Eftersom prisnivåerna nu är väldigt nära varandra kan vi nu vid exempelvis en annons i ICA´s veckoblad ge konsumenten möjlighet att köpa antingen vår vanliga Mozzarella eller Zeta Ekologisk Mozzarella till samma kampanjpris. Vi vill att de konsumenter som föredrar ekologiska alternativ också ska kunna köpa sina produkter ”på kampanj” och det är anledningen till vårt val. Vi vet också att många konsumenter lever i 1- eller 2-personershushåll och då är inte de vanliga ”standardstorlekarna” på förpackningarna inte alltid optimala utan generellt så efterfrågas just mindre förpackningsstorlekar.

Vi tar givetvis till oss av din åsikt och hoppas att du också förstår hur vi har resonerat. Varmt välkommen att höra av dig om du har ytterligare frågor eller funderingar!


Ja, jag förstår nog hur de resonerar, men tycker ändå att de hellre hade fått ha samma storlek på förpackningen som annan mozzarella. Många recept utgår ju ifrån att förpackningarna är 125 gram. 25 gram hit eller dit är kanske inte jättemycket, men ofta ska man ha två paket mozzarella, d.v.s. 250 g. Det betyder att man måste köpa tre paket av Zetas mozzarella för att få tillräckligt, och då blir det ju väldigt dyrt ändå. Vad tycker ni om att ekologiskt ofta är i mindre förpackningar?

/Mama Bear

Tonvis med mat slängs helt i onödan

När jag, i min ungdom, jobbade extra för en viss multinationell hamburgerkedja så slängde vi kanske en fjärdedel av den totala mängden som vi sålde. Nu jobbar jag extra på en bensinstation samtidigt som jag studerar miljö och hållbar utveckling vid ett universitet. På bensinstationen slänger vi också minst en fjärdedel av bake off-brödet som vi tinar upp ("bakar").
Vid varje stängning så går jag ut till soprummet med två fulla plastpåsar med kanelbullar, wienerbröd, baguetter m.m. Varenda stängning! Det blir 730 plastpåsar på ett år och om man antar att alla bensinstationer inom samma kedja har samma rutin (vilket de säkert har, den jag jobbar på är en av de mest säljande i landet) så slängs 584000 påsar med bullar varje år! Det värsta är att då man slängt brödet ska man fylla på morgondagens brödvagn, med lika mycket bröd. Jag har frågat chefen varför man helt enkelt inte bara tinar upp mindre bröd, och svaret blir ungefär att "man vet ju aldrig hur mycket man ska sälja". Tja, uppenbarligen aldrig i närheten så mycket som de tinar upp!

En gång så kom det in en uteliggare på snabbmatstället som jag jobbade tidigare på. Han beställde en kaffe och jag frågade lite diskret ifall han ville ha några hamburgare som hade legat någon minut för länge i skåpet. Sedan dess kom han tillbaka varje natt om han såg att jag jobbade. Jag önskar att en uteliggare eller annan behövande kunde komma in på bensinstationen... Å andra sidan: bake off-bröd i sig skulle vara förbjudet i den bästa av världar.

Här är några länkar om slängd mat:

57 procent av den mat vi slänger är ätbar
Livsmedelsbutiker slänger var tjugonde vara
Du slänger 100 kilo mat per år

/Papa bear

Hetsig debatt om hemlagat kontra halvfabrikat

Carola Magnusson, f.d. skolköksföreståndare, kokboksförfattare och entrepenör har skrivit en debattartikel i Aftonbladet. Under rubriken "Alla har tid att rulla sina egna köttbullar" försvarar hon barnens rätt till god och näringsrik mat hemma och i skolan, istället för hel- och halvfabrikat fullproppade med tillsatsämnen. Artikeln är svar på tal åt Jan Börjeson (tidigare chefredaktör för facktidningarna Fri köpenskap och Fast food, nuvarande analytiker för Delfi marknadspartner som arbetar med marknadsinformation inom dagligvarubranschen) som veckan innan skrev debattartikeln "Sluta hacka på snabbmaten". Börjeson påstår att det är gammaldags, fördomsfullt och snobbigt att säga nej till halvfabrikat och tillsatser i maten. Det är så dumt att jag inte ens orkar komma med motargument. Men det känns ju väldigt seriöst att någon som är anställd av snabbmatsbranschen försvarar halvfabrikat och tillsatser...

Men tillbaka till Magnussons artikel: jag håller verkligen med henne. Barn har rätt till riktig mat! Jag har jobbat både på dagis och i skola och själv bevittnat hur det påverkar barnens inlärningsförmåga om de får dålig mat - de äter inte tillräckligt, vilket leder till att de blir trötta vilket förstås gör att de inte tar till sig undervisningen. För mer om skolmat, se Jamie Olivers skolmatsprojekt.

Något är riktigt på tok i samhället om folk inte har tid att laga mat själv. Vissa kommentatorer på aftonbladets hemsida hävdar att de inte hinner umgås med sina barn om de måste laga mat. Men man kan faktiskt slå två flugor i en smäll och låta barnen hjälpa till. Det behöver inte vara långkok som tar flera timmar, det går att göra näringsrik och god mat från grunden utan en massa krångel. Några boktips är Måndag-torsdag: riktig mat för familjen av Markus Aujalay, Apples for Jam av underbara Tessa Kiros (mer om henne någon annan dag) och Barnens nyttiga & roliga kokbok av Nicola Graimes.

/Mama Bear

Zenbagaren

En av våra största matidoler heter Edward Espe Brown, Zenbuddistisk munk och författare till flera kokböcker. Den mest kända och älskade av hans böcker är nog The Tassajara Bread Book, som ursprungligen gavs ut 1970 men som kommit ut i en ny, reviderad upplaga (kan köpas på adlibris). Den har funnits på svenska både med namnet Levande bröd (gavs ut på 70-talet) och Tassajaras brödbok (90-talet). Har man god tur kanske man kan hitta någon av de svenska upplagorna på antikvariat. Vi klarar oss dock utmärkt med den engelskspråkiga varianten, även om det innebär att vi måste göra mått- och temperaturomvandlingar. (Det går enkelt att göra här).

Vad är det då som är så fantastiskt med just den här brödboken jämfört med alla andra? Den ser ju ganska anspråkslös, nästan trist, ut. Inga glassiga fotografier här, inte. Men det är där charmen ligger, i det anspråkslösa tilltalet. Recepten varvas med små enkla illustrationer och meditativa betraktelser över livet. För att få en idé om Edward Espe Browns varmt humoristiska och stillsamma sätt att uttrycka sig, läs artikeln "Let Your Passion Cook".

Förutom att själva boken är en njutning att läsa som, så är recepten fantastiska. Instruktionerna är så enkla men ändå detaljerade att vem som helst kan lära sig baka bröd. Och inte bara bröd (med jäst eller med surdeg), utan också kakor, scones, muffins och mycket mer! Även den vane bagaren kommer att inspireras av Espe Browns matfilosofi, som handlar om tacksamhet, närvaro och kärlek. Det är väl något för oss alla att sträva efter?

Nässelsäsong!

Nu är det säsong för nässlor. De är underbart goda och näringsrika, de innehåller rikligt med c-vitamin, folacin, betakaroten, kalcium, järn, magnesium och fibrer. Dessutom är nässlor både billig (gratis!), närproducerad och klimatsmart mat. Passa på att plocka gott om nässlor (men undvik att plocka nässlor som växer i dikesrenen eftersom de kan vara förorenade av avgaser), och frys ner dem efter förvällning. Man kan också torka nässlor: bred bara ut nässlorna glest på ett galler/i en korg på en varm och torr plats, och vänd sedan bladen varje dag. Eller lägg nässlorna på en plåt och torka dem i ugnen på ca 50 graders värme med ugnsluckan lite öppen i ca 4 timmar.

Nässelsoppa är en klassiker, och hur enkel som helst att tillreda (använd gärna plasthandskar för hanteringen av de "råa" nässlorna):

Rensa, skölj och förväll ca 1 liter nässlor. Sila ifrån vattnet men spara det. Hacka nässlorna. Fräs 1 msk smör, strö i 1 ½ msk mjöl under omrörning och fräs lite till. Häll på ca 6 dl av förvällningsvattnet, en grönsaksbuljongtärning och de finhackade nässlorna. Låt soppan sjuda cirka 10 minuter. Smaka av med en skvätt grädde samt peppar och salt. Serveras med hårdkokta ägg i halvor. (Receptet räcker till två hungriga björnar, som förrätt till fler).

Pröva också nässlor i plättar, omeletter, pesto, bröd och te. Och glöm inte att håret blir fint av att sköljas i nässelavkoket!