När jag var liten delade jag upp nötkreatur på det här viset: Kor (nötkreatur som kalvat) hade inga horn medan tjurar var de som hade horn. När man gick och vandrade i de idylliska kulturlandskapen såg man sällan några nötkreatur med horn. Det var en sådan naturlig syn.Det var en föreläsning om hållbart jordbruk som fick mig att börja fundera. Under föreläsningen stötte jag för första gången på fenomenet med avhorning. Varför gör man det? Hur kommer det sig att vissa mjölkbönder klarar av att ha kor med horn, medan andra hävdar att det är livsfarligt både för dem och de andra korna. Det är ju trots allt väldigt smärtsamt för korna. Horn är inte död materia. "Medan hornens yttre skikt är tunt och utan känsel är de inre horntapparna däremot blodgenomflutna och förbundna med nervsystemet... Med sitt hålrum utgör hornen den direkta fortsättningen på bihålorna." (länk)
Jag bestämde mig för att mejla Milko, Arla och Demeter (biodynamiska föreningen) för att fråga vad de har för policy kring avhorning.
/Papa Bear
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar